Olika personligheter hos mina djur
Jag börjar inomhus:
Meya (gul labrador), hennes enda stora intresse i livet är MAT. Hon är sjukt matfixerad och har vid en ålder av 7 år börjat stjäla även från bänkar och bord. I övrigt är hon en lat, tjock och underbart snäll hund. Hon älskar alla hon känner, särskilt barn, men kan vakta lite när det kommer okända män.
Minna (svart labrador), PIGG och glad hund. Hon kan vara lite vek och ängslig och är livrädd för tex traktorn. När den startas sätter hon sig på trappan. Hon är väldigt snäll och älskar alla.
Zlatan (röd katt), 10 år gammal, bekväm, dricker gärna ur vattenkranen på toan, eller ur toan :(. Han tigger mat och är ofta på väg upp på bordet när man sitter och äter. Duktig jägare även om han mest sover. Han kan få riktigt barnsliga ryck och jaga Tomas genom huset.
Tomas (grå katt), duktig jägare som tar ofantliga mängder möss, busig och extremt kelig.
Sally (grå/vit katt), en riktigt busig kiss som numera är 4-barnsmor. Jagar gärna och bär in byten, men dödar dem sällan.
Kattungarna får jag presentera senare när deras personligeter är mer tydliga.
I stallet:
Jackie (f.2007) är en mkt vaken och alert liten häst. Hon har ett väldigt ombytligt humör och är väldigt arg när hon är dräktig eller har föl, men snäll och kelig när hon inte är det. Hon missar inget som händer i omgivningarna, hon ser ALLT.
Jodie (f.2011) är en vänlig individ som alltid står med spetsade öroon när man är i stallet. Hon är väldigt lugn och trygg och tar det mesta med ro. Hon uppskattar pyssel och kel.
Zoda (f.2010), är man stor måste man vara snäll :). Zoda är ganska lik Jodie i temperamentet , men ngt mer känslig. Hon är nyligen inriden och det gick lätt. Även hon är mkt tillgiven.
Jakline (f.2005) lånar jag av nuvarande ägare. Hon är STOR, lite känslig men snäll och pålitlig.
Raindrop XX (f.1994), för att vara fullblod är hon snygg, har mkt bra hovar och inga särskilda olater. Tvärtom är hon en enkel men lite opersonlig häst som egentligen älskar att bli kliad på halsen.
Zoega (f.2006), är en stor och känslig dam. Hon är mkt lyhörd och tar åt sig om man är för högljudd eller yvig. Hon är väldigt snäll och rakt igenom god. Älskar att bli ompysslad.
Zuprema (f.2012), är lik mamma Zoega. Hon är känslig och lättskrämd så det gäller att ta det varligt med henne.
Rainman (f.2012) är tryggheten och godheten personifierad. Han är en ängel i hästskepnad. En kelgris i stora mått.
Jairzinho (f.2012) är Rainmans "sambo". Han är väldigt alert som sin mamma Jackie och har varit mkt skygg. Nu är han inte det längre, men man måste handskas lugnt med honom.
Jacuzzi (f.2011) är gårdens Casanova (tror han iallafall) och han har ju ingen konkurrens om titeln. han är lik mamma Jackie han också och är mkt vaken. Han är samtidigt mycket lätthanterlig och känslig.
Windy (f.2010) bor inte hemma just nu, men är en ganska rolig häst. Hon är snäll, men lite klumpig och kan missa att man råkar stå i vägen. Tar det mesta med ro och har nyligen blivit inriden, vilket gick bra när Windy kommit på att man skulle samarbeta även vid hand och helst gå åt det håll människorna önskade.
Länge sedan..
Vad har hänt sedan sist?
Zoda var duktig och blev klar på 3 veckor. Från ohanterad till riden i alla gångarter. Pga taskigt väglag blev hon kvar i en extra vecka och hann bli lite mer riden. Jag filmade henne under ryttare och sedan släppte vi henne lös och hon var riktigt fin! Jag har inte gjort ngn ridfilm än, men här är en då hon springer lös: http://www.youtube.com/watch?v=3YVE29tJ2Ds
När Zoda skulle hem fick Windy flytta till familjen Åman som har köpt Rainman. Hon ska bo där tillfälligt så att lillebror får gå kvar med pojkkompisar. Bra lösning!
Sally har fått 4 ungar. De föddes 28/12 och är 3 grå pojkar, varav en är tecknad som mamma, samt en svart flicka. De är nu drygt 2 veckor gamla och har fått ögon. De börjar på att vara väldigt gulliga och Sally är en duktig mamma. Risken är stor att en av pojkarna stannar här, men de andra söker nya goda hem i slutet av mars. Eftersom de föds upp inomhus med möjlighet att gå ut så vill jag inte att de ska bli rena stall/utekatter. Det känns som det är både för kallt för det i mars samt att de kommer att vara vana vid sällskap hela dygnet.
I övrigt så har jul, nyår och min födelsedag passerat. Vi hade nog rekordmånga julklappar i år trots att barnen är stora. Jag fick många fina saker, bla en torktumlare av mamma och en fin cykel av Micke.
Rainman har haft ont i magen. Det är första gången sedan 1984 när jag fick min första häst som jag har en med kolik. Pärlan hade en lite släng av gaskolik när hon hade rullat fast och låg i hagen, men det släppte utan åtgärd.
Nu upptäckte jag på torsdagskvällen att han inte mådde bra och Thorild fick komma när det inte gav med sig. Han verkade må bra efter lite medikamenter, men framåt lunch dagen efter låg han i snön och det brukar han inte göra. De fick gå in i stallet och han la sig så snart jag lät bli honom och han såg mkt eländig ut. Thorild kom igen och han remitterade honom vidare till Strömsholm. Anki (nya ägaren) och jag gav oss iväg i snöyran och det tog 4,5 timme upp. Väl framme går han in och ser ut att må hur fint som helst, nyfiken och intresserad av allt nytt. Han gick snällt i grimskaft trots att han aldrig har blivit ledd och klev snällt upp på vågen. Han vägde hela 370 kg!! Stor pojke! Sedan stod han i ca en timme i undersökningsspiltan och blev undersökt och fick ta prover. Han fick lite lugnande innan undersökningen och hon kunde inte hitta vare sig förstoppning el gas, så troligen hade de lite skakiga timmarna i släpet gjort att det som störde honom släppte. Han hade bajsat hela tiden, så stopp var det inte, men han hade sämre tarmljud på vänster sida, så kanske en lite gasansamling som vid det laget tagit sig ut. De slangade i honom minst 10 liter saltvatten och sedan fick han gå till en box där han dammsög spånet efter de små kvarglömda höstrån som fanns att hitta. Han kissade, drack och fick mat som han glupskt åt upp. Han bajsade en hög och sedan fick vi åka hem igen. Han klev raka vägen in i släpet och hade bara ögonen för den hötuss vi hade lagt in till honom ;). Nu mår han bra och ser lika pigg ut som innan och jag hoppas att det dröjer lika många år tills nästa kolikhäst.
