Lång och dramatisk natt!
Jag är inne i andra andningen och har tömt två permanentbäddar som blev så äckliga i gårdagens fuktiga väder och hästarna var oroliga då de stod inne mkt mer än vanligt och veterinären var här samt att jag lastade Droppen och lilla Windy kl. 00 inatt.
Hon (fölet) blev lite loj och fick gul diarre igår eftermiddag efter att ha varit piggelin hela dagen och ätit många gånger. Eftersom mamman läckt mkt innan i 14 dagar åkte jag och kollade mjölken och den var nästintill usel. 13 låg den på och den ska vara över 20. Tänkte göra foalcheck idag, men när hon tacklade av tog jag ut en distriktare som kollade och den låg på kanske knappa 600. Det ska vara över 800 och under 400 är skitdåligt. Hon behövde plasma med andra ord och då tyckte vet att vi skulle beställa det på måndag och ge det på tisdag. Jag tänkte i mitt stilla sinne redan då att det skulle vara mkt för sent och att diarré på små föl inte är bra. Tyvärr har de för lite kunskap om föl och hur snabbt det går utför. Hon gav iallafall Diarsanyl mot diarrén.
Kl.19 var veterinären här och då tuttade lillan lite halvhjärtat, men duttade mest så det sprutade mjölk och la sig istället eller stod och tittade rakt in i väggen. Vid 21 var sista gången jag såg henne resa sig och överhuvudtaget intressera sig för sin mamma, men hon åt inte. Försökte kissa, men det kom bara några droppar och försökte mer. Jag hade sett henne kissa ordentligt innan på dagen. Mer diarré..
Jag ringde 1000 samtal för att få tag på plasma. INGEN har. Ringde Strömsholm som sa att jag kunde få komma upp och köpa, men vågade inte lämna fölet i 6-7 timmar utan tillsyn. Ingen annan hemma typiskt nog.
Bestämde att hämta idag på morgonen.
Men vid 23 fick jag knappt liv i henne och hon var helt apatisk så då började jag fundera på om jag skulle låta henne dö alt köra iväg. 23:45 bestämde jag mig. Klädde om, tillverkade ett lite fleecetäcke med tillhörande gjord av en filt, kopplade för transporten och lyckades lasta föl och märr ensam i kolmörkret (dålig provisorisk belysning pg bygget). Det är ju som tur är bra lyse i släpet, så där ser man OK. Droppen brukar vara tramsig med lastning, men det verkade som hon insåg allvaret och var så snäll och gick med lös efter mig och fölet. Kl.00:09 lämnade jag gården och kl.03:50 var jag framme.
Då stod fölet upp och kunde gå för egen maskin (med påskjutshjälp) in i sjukhuset. Det första den gör är att dia! Ordentligt. Första maten på säkert 8-10 timmar. Sedan kissade hon ordentligt. Värdena var inget vidare så det visade att den fått för lite mat och den fick plasma direkt och de skulle ge den en till senare samt att hon fick kalciumdropp, antibiotika och ngt annat.
Prognosen verkade iallafall ganska god i och med att jag kom in när jag gjorde även om den var betydligt sämre när jag gav mig iväg.
Det skulle komma en annan fölunge till kliniken efter mig. Djurskötaren sa att den verkade vara lite sämre än min och att de väntat lite väl länge med att åtgärda problemet. Jo, den var död när de kom. Märren var galen och höll på att slå sönder hela släpet.
Jag tackar mig själv för att jag alltid har fosterförsäkring. Jag tror inte jag hade åkt annars. Det blir väl inte gratis antar jag för det är ju alltid jour och helger när man behöver ge sig iväg.
Hemvägen var pest. Jag var dödligt trött och somnade till två ggr. Fy tusan vad läskigt! Jag stannade typ 20 ggr, ibland efter bara 500 meter... Vid Simonstorp stannade jag och doppade huvudet i en insjö och sedan var jag vaken ända till Norrköping.
Jag stannade i Sörping och köpte Red Bull och en macka och på vägen ut från macken mötte jag en uppiffad tjej som nästan hoppade bort från mig. Jag tittar ner på mina kläder och ser att hela jag är full med knallgul äcklig földiarré... Fräscht!
Nu ringde jag kliniken och kollade läget och lilla Windy diar ofta och verkar pigg även om blodvärdena fortfarande är lite skeva. Inget är säkert ännu, men det låter lite hoppfullt.
Zinnia är på Lindevik och blev seminerad i lördags efter att hennes bakterieprov visade sig vara bra. Hoppas på dräktigt och att hon är klar imorgon. Jag ska åka dit med Jackie imorgonn om jag klarar att lasta henne. De semineras med samma hingst, Zuidenwind.
Ponnyn är på Björnvarp som sällskapsdam till Pärlan. Jill är borta och vandrar (eller springer om man känner henne rätt) nu på de evigt gröna ängarna! Hon är mycket saknad!
Jag behöver sova snart. Jag ska ta in Jackie och Jarrah skapligt och sedan sova!
Hon (fölet) blev lite loj och fick gul diarre igår eftermiddag efter att ha varit piggelin hela dagen och ätit många gånger. Eftersom mamman läckt mkt innan i 14 dagar åkte jag och kollade mjölken och den var nästintill usel. 13 låg den på och den ska vara över 20. Tänkte göra foalcheck idag, men när hon tacklade av tog jag ut en distriktare som kollade och den låg på kanske knappa 600. Det ska vara över 800 och under 400 är skitdåligt. Hon behövde plasma med andra ord och då tyckte vet att vi skulle beställa det på måndag och ge det på tisdag. Jag tänkte i mitt stilla sinne redan då att det skulle vara mkt för sent och att diarré på små föl inte är bra. Tyvärr har de för lite kunskap om föl och hur snabbt det går utför. Hon gav iallafall Diarsanyl mot diarrén.
Kl.19 var veterinären här och då tuttade lillan lite halvhjärtat, men duttade mest så det sprutade mjölk och la sig istället eller stod och tittade rakt in i väggen. Vid 21 var sista gången jag såg henne resa sig och överhuvudtaget intressera sig för sin mamma, men hon åt inte. Försökte kissa, men det kom bara några droppar och försökte mer. Jag hade sett henne kissa ordentligt innan på dagen. Mer diarré..
Jag ringde 1000 samtal för att få tag på plasma. INGEN har. Ringde Strömsholm som sa att jag kunde få komma upp och köpa, men vågade inte lämna fölet i 6-7 timmar utan tillsyn. Ingen annan hemma typiskt nog.
Bestämde att hämta idag på morgonen.
Men vid 23 fick jag knappt liv i henne och hon var helt apatisk så då började jag fundera på om jag skulle låta henne dö alt köra iväg. 23:45 bestämde jag mig. Klädde om, tillverkade ett lite fleecetäcke med tillhörande gjord av en filt, kopplade för transporten och lyckades lasta föl och märr ensam i kolmörkret (dålig provisorisk belysning pg bygget). Det är ju som tur är bra lyse i släpet, så där ser man OK. Droppen brukar vara tramsig med lastning, men det verkade som hon insåg allvaret och var så snäll och gick med lös efter mig och fölet. Kl.00:09 lämnade jag gården och kl.03:50 var jag framme.
Då stod fölet upp och kunde gå för egen maskin (med påskjutshjälp) in i sjukhuset. Det första den gör är att dia! Ordentligt. Första maten på säkert 8-10 timmar. Sedan kissade hon ordentligt. Värdena var inget vidare så det visade att den fått för lite mat och den fick plasma direkt och de skulle ge den en till senare samt att hon fick kalciumdropp, antibiotika och ngt annat.
Prognosen verkade iallafall ganska god i och med att jag kom in när jag gjorde även om den var betydligt sämre när jag gav mig iväg.
Det skulle komma en annan fölunge till kliniken efter mig. Djurskötaren sa att den verkade vara lite sämre än min och att de väntat lite väl länge med att åtgärda problemet. Jo, den var död när de kom. Märren var galen och höll på att slå sönder hela släpet.
Jag tackar mig själv för att jag alltid har fosterförsäkring. Jag tror inte jag hade åkt annars. Det blir väl inte gratis antar jag för det är ju alltid jour och helger när man behöver ge sig iväg.
Hemvägen var pest. Jag var dödligt trött och somnade till två ggr. Fy tusan vad läskigt! Jag stannade typ 20 ggr, ibland efter bara 500 meter... Vid Simonstorp stannade jag och doppade huvudet i en insjö och sedan var jag vaken ända till Norrköping.
Jag stannade i Sörping och köpte Red Bull och en macka och på vägen ut från macken mötte jag en uppiffad tjej som nästan hoppade bort från mig. Jag tittar ner på mina kläder och ser att hela jag är full med knallgul äcklig földiarré... Fräscht!
Nu ringde jag kliniken och kollade läget och lilla Windy diar ofta och verkar pigg även om blodvärdena fortfarande är lite skeva. Inget är säkert ännu, men det låter lite hoppfullt.
Zinnia är på Lindevik och blev seminerad i lördags efter att hennes bakterieprov visade sig vara bra. Hoppas på dräktigt och att hon är klar imorgon. Jag ska åka dit med Jackie imorgonn om jag klarar att lasta henne. De semineras med samma hingst, Zuidenwind.
Ponnyn är på Björnvarp som sällskapsdam till Pärlan. Jill är borta och vandrar (eller springer om man känner henne rätt) nu på de evigt gröna ängarna! Hon är mycket saknad!
Jag behöver sova snart. Jag ska ta in Jackie och Jarrah skapligt och sedan sova!
Kommentarer
Postat av: Liselotte
Håller alla tummar för lilla Windy och även någon för att stona tar sig. När dog Jill? Planerat eller?
Postat av: Malin
Jag har tårar rullande på mina kinder när jag läser detta inlägg.Du vet ju att jag är "lite svag" men nu är det befogat..Hoppas verkligen att allt går bra!!Hör av dig när du orkar..
Postat av: Ingela
Vilken tur du åkte med den lilla!! Sorgligt med Jill. Vi hålle tummar och alla hundtassar! Och det blir några det!
Postat av: Malin
Tur att du är klok när vet. inte var det!!!
Mkt imponerad över dina otroligt jobbiga dygn som du kämpat igenom. Håller alla tummar för lillan nu.
Trackback
