Angelicas blogg

Nu ska jag bli duktig och skriva i min blogg regelbundet. Jag ska iallafall försöka!

Igår var jag hemma från jobbet igen, feber, huvudvärk och jätteont i halsen. Jag har ju inte känt mig riktigt bra sedan jag hade feber sist för ett par veckor sedan och sedan var ju både Samme och Lillis sjuka förra veckan och då blev jag väl smittad igen. Idag har jag ingen feber, men huvudet och halsen håller i sig...

Efter ett par värktabletter så gav jag mig iallafall iväg och spårade på förmiddagen. Lars och Bodil hade varit ute och lagt spår igår, så jag behövde bara lägga ett till Minna själv.
Meya var otroligt noggrann idag och tog varenda vinkel in i minsta "detalj". Hon var jätteduktig!
Minna fick ett spår som var ca 250 meter och med flera vinklar. Hon har verkligen fattat vad man ska göra med ett blodspår och gick som en klocka. Matte blir så stolt och glad att den lilla virrpannan är så duktig.
Eva har ordnat så att Quinnie och Meya ska få gå sitt tredje prov nästa vecka. Vi hoppas givetvis på varstitt championat, men bara för att de är så pålitliga i vanliga fall så virrar de väl till det just den gången. Vi hinner träna en gång till och då ska vi även skjuta så att det inte är bortglömt.
Lars får dagens ros idag för att han hade med sig en urgod marsipantårta som vi nästan smällde i oss på 4 personer. Snacka om svullon! Sitta mitt i skogen och käka marsipantårta... Det ni!
Vi har så himla kul och trevligt på våra träningsträffar och hundarna lekar så fint ihop fast det nästan bara är tikar. Gizmo är ensam herre och idag tyckte han att Minna var en trevlig tjej (hon löper). Jag trodde inte att Minna fattade det och att hon skulle vara en oskuldsfull liten tjej. Det visade sig vara FEL, för efter lite flirtande så verkade hon inte alls omöjlig....

Hästarna går i sin lösdrift och har det bra. Den här vintern har ju varit så varm och snöfri, så det växer ju grönt på vallen och de går hellre och pillar med det än äter i ensilagebalen. De är sällan inne och ligger i halmen, men det är ju självvalt. Själv tycker jag att det ser mysigt ut, så om jag var häst skulle jag sova där hela nätterna.
Lilla Jackie har blivit en kaxig ungdom. Hon och Zoega springer gärna och busar, men roligast är om det kommer en hund eller människa in i hagen. Hon är mkt kelig, men man ska inte vända ryggen till henne... Hon behöver fostras lite... men hon är otroligt söt och mkt elegant.
Bilden är från i november när vi hade snö.